Mer än hälften av IMS professorer är kvinnor

Published: November 21, 2016

Vid Institutionen för mediestudier är mer än varannan professor kvinna, vilket motsvarar 54 procent. Sex av tio forskare och lärare är kvinnor. Vid landets universitet och högskolor är andelen kvinnliga professorer endast 25 procent trots att hälften av forskarna och lärarna är kvinnor.

I fredags presenterade Universitetskanslerämbetet, UKÄ, en ny rapport som sätter fokus på utvecklingen av jämställdhet inom högskola och arbetsliv i ett tioårsperspektiv. Här framgår det att det är fler kvinnor än män som börjar studera på högskola. Så har det varit sedan slutet av 1970-talet. Det är också vanligare att kvinnor har en eftergymnasial utbildning än män. Däremot visar rapporten att det är fler män som påbörjar forskarstudier och som anställs som professorer.

Ester Pollack, ställföreträdande prefekt vid IMS, tror att den höga andelen kvinnliga professorer vid institutionen kan förklaras av flera olika faktorer.

– En bidragande orsak kan vara ett långt och aktivt förhållningssätt när det gäller jämställdhetsfrågor. För att få kvinnor att ge sig in på en forskarkarriär – och att inte ge upp den när det så kallade livspusslet blir svårhanterligt – behövs uppmuntran och förebilder, säger hon, och tillägger att goda rollmodeller som aktivt fungerar som mentorer för yngre kvinnor kan ha stor betydelse.

Olika delar av institutionen har hunnit olika långt i sitt jämställdhetsarbete. Enheten för journalistik, medier och kommunikation är bäst i klassen med 80 procent kvinnliga professorer. Motsvarande siffra för Enheten för filmvetenskap är 50 procent. Centrum för modevetenskap har endast två professorer. Båda av dessa är män. Ester Pollack tror att skillnaderna har historiska förklaringar.

– IMS är en sammanslagen institution sedan 2012 och rymmer olika utvecklingshistorier för de olika delarna. Några av siffrorna är mer slumpmässiga, för små enheter med få anställda blir en enda person utslagsgivande procentuellt sett, som till exempel för Modevetenskapen. Just den delen representerar också ett mycket ungt och nytt ämne där det mesta pekar på att könsfördelningen kommer att se väldigt annorlunda ut något längre fram i tiden.

Ester Pollack ser ljust på framtiden och tror att kvinnliga lektorer vid institutionen har goda möjligheter att på sikt kunna bli professorer. Hon betonar att institutionen måste uppmuntra sina kvinnliga lektorer att meritera sig.

– Kvinnor har ofta tagit på sig arbetsuppgifter som handlar om administration och ledarskap på mellannivå, positioner som är absolut nödvändiga för universitetens överlevnad. Dessa uppgifter är dock lägre värderade i meriteringssammanhang än de ”rent akademiska”, det vill säga att skriva artiklar för internationella tidskrifter, något som troligen har saktat många kvinnors forskarkarriärer. De manliga forskarna har ofta en instinkt att undvika uppgifter som drar dem från den spikraka produktionslinjen och professorskarriären.

Text: Svante Emanuelli