Kristina Widestedt

Associate Professor in Media and Communication Studies 2019. Senior Lecturer at Stockholm University since 2008. PhD in Journalism Studies 2001. The dissertation, "Reason sets the tone" (in Swedish), offers a critical exploration of discursive power relations in concert reviews in Stockholm-based dailies from late 18th to late 20th century.

Makt och maktrelationer är ett centralt tema i min forskning, som behandlat diskursiva maktrelationer ur såväl historiska som samtida perspektiv, och även i samtida representationer av historien, med allt större fokus på mediala konstruktioner och representationer av allmänheten/mediepubliken. Mina studier av de maktrelationer som mediediskurser konstruerar mellan allmänhet och samhälleliga makthavare respektive mellan mediepublik och medieföretag (eller reportrar/fotografer) visar på både kontinuiteter och förändringar i dessa relationer över tid, och framför allt visar de att nyhetsmediernas medvetenhet om sin egen diskursiva makt och samhällsbetydelse inte är ett nutidsfenomen, utan har en historia som går drygt hundra år tillbaka. Studien ”Breaking news from Petrograd, 1917” (2018) visar hur nutid och dåtid, fakta och fiktion, nyheter och historia smälts samman i en attraktivt förpackad journalistisk-propagandistisk hybrid, multimedialt presenterad för en engelskspråkig publik på Twitter av den ryska tv-kanalen RT. Frågan om nyhetsmediers diskursiva makt får här en vinkling mot internationell politik.

Ett närliggande tema i min forskning och undervisning berör intersektionalitet i medieinnehåll och medieföretag. Detta är bland annat kopplat till celebritetsstudier, där jag intresserat mig för mediala representationer av olika kategorier av makthavare: politiker och svenska kungligheter. Min forskning om kungligheter har fokuserat på, men är inte begränsad till, historiska sammanhang, och berör maktförhandlingar mellan kungahus och nyhetsmedier, i synnerhet med avseende på frågor om offentlighet och privatsfär, men även på frågor om villkor och former för kommunicerandet av den symboliska makten. Detta är ett sparsamt utforskat mediehistoriskt område. De studier jag gjort inom området pekar på att kungligheter och (nya) medieteknologier ömsesidigt har gynnat varandra, i betydelsen gett varandra popularitet, ända sedan början av 1900-talet. Det senaste århundradets utveckling av relationerna mellan kungligheter och (nyhets-) medier kan betraktas som en medialisering av monarkin.

Djur på distans Jag arbetar för närvarande med att integrera perspektiv från fälten djur- och mediestudier (animal media studies) och människa-djur-kommunikation (human/animal communication) i min forskning. Studien "Djur på distans", med start våren 2021, syftar till att studera vilken betydelse bilder och filmer på sällskapsdjur upplevs ha för människors psykiska välbefinnande. Studien kommer att genomföras genom intervjuer med personer som följer djurkonton i sociala medier, och som uppger att deras interaktion med sådana konton ökade under coronakrisen. Ett djurkonto ägs av ett eller flera sällskapsdjur, och skildrar djurets vardagsliv i bilder och filmer. Djurkonton gör det möjligt även för icke-djurägare att umgås med sällskapsdjur på distans, och skapa medierade sociala relationer som är varaktiga över tid. Studiens mål är att generera ny kunskap om den mening människor finner i sådana medierade interaktioner med (andra människors) sällskapsdjur. Det finns beteendevetenskapliga studier som indikerar att nära kontakter med sällskapsdjur ger positiva effekter på psykisk hälsa för människor, men frågan om hälsoeffekter av kontakter med djur via sociala medier är outforskad. Då studien utgår ifrån ett medievetenskapligt perspektiv fokuserar det på upplevda och självrapporterade psykiska hälsoeffekter av medieinteraktion. Studien styrs av intersektionella frågeställningar om människans relation till andra djurarter, med betoning på "companion species" som hundar och katter. En närliggande studie (under utgivning) berör nätfenomenet "pet celebrities", som bland annat skapat djurkändisarna Grumpy Cat och Doug the Pug, med stora följarskaror på sociala medier och status som "pet influencers". Fokus för denna studie ligger på Instagramkontot The Oval Pawffice, där president Bidens sällskapsdjur (från våren 2022 en hund och en katt) opinioinsbildar för djurens rättigheter och fungerar som en mjuk plattform för presidentens politiska image-skapande.

Kungligheter och sociala medier En viktig komponent i den samtida mediebevakningen av kungahuset är det material som hovet distribuerar i olika sociala mediekanaler. Jag arbetar med en jämförande kartläggning av de nordiska kungahusens användning av sociala medier som informationskällor riktade direkt till undersåtarna. Kartläggningen tar sin utgångspunkt i argumentet att det sociala medielandskapet i grunden förändrat förutsättningarna för relationen mellan kungligheter, medier och allmänhet.