Background

PhD in Journalism Studies 2001. The dissertation, "Reason sets the tone" (in Swedish), offers a critical exploration of discursive power relations in concert reviews in Stockholm-based dailies from late 18th to late 20th century.

Show more

Forskningsinriktning

Widestedts vetenskapliga intresse cirkulerar kring makt och maktutövning – journalistiken som producent av symbolisk och diskursiv makt. Historiska studier av journalisitik är ett centralt tema i hennes forskning. Widestedts avhandling studerade musikkritik som ett sätt att utöva estetisk makt och etablera kritikerkårens förnuftsbaserade musikreception som överlägsen publikens känsloreaktioner. Detta har utvecklats till studier av förhållandet mellan makt och journalistik inom två andra områden. Det ena är mediebevakningen av det svenska kungahuset under 1900-talet och idag, utifrån historiskt komparativa perspektiv. En utgångspunkt för Widestedts arbete är att visa hur bevakningen av kungligheter historiskt sett fungerat som ett sätt för journalistiken att etablera sin egen plats som maktcentrum i samhället. Hennes angreppssätt innefattar även intersektionella perspektiv på kungligheter som en priviegierad social kategori. Detta utgör en brygga till det större forskningsfältet celebrity studies, som utgör basen för det andra delområdet i hennes forskning. Här har Widestedt studerat internationella toppolitikers visuella och verbala presentationer av sig själva i digitala medier, som motbilder till (eller förlagor för) journalistikens framställningar av dem, och tillsammans med professor Anna Edin vid LTU gjort jämförande studier som bland annat pekat på betydelsen av nationella och kulturella skillnader för hur representationer av makt och genus kan samverka med varandra. Dessa studier har samtidsfokus och syftar till att problematisera relationen mellan politiska makthavare och symbolisk mediemakt i en digital mediekontext.

Visa mer

Pågående forskning

1) I Widestedts pågående forskning om bevakningen av kungahuset står undersåtarna i tydligare fokus. Hur framträder folket i journalistiken vid stora kungliga familjehändelser av typen bröllop och begravningar? Vilka handlingar och beteenden gillas respektive ogillas i det offentliga rummet? VIlka positioner tilldelas folket i de arrangerade festligheterna? Som en utgångspunkt för att problematisera folkets olika roller – allmänhet, publik, undersåtar, massa – görs en studie av journalistik och journalfilmer kring dynastin Romanovs 300-årsjubileum 1914 och revolutionens utbrott i S:t Petersburg 1917. Studien ansluter till forskningsprojektet Screening Protest vid JMK och avser att bidra till förståelsen av journalistiska representationer av protest genom att kontrastera folkliga protester med folkliga hyllningar. 2) En viktig komponent i den samtida mediebevakningen av kungahuset är det material som hovet distribuerar i olika sociala mediekanaler. Kristina Widestedt genomför under hösten 2016 en jämförande kartläggning av de nordiska kungahusens användning av sociala medier som informationskällor riktade direkt till undersåtarna. 3) Nationella och kulturella skillnaders betydelse för genusrepresentationer studeras i ett pågående arbete som jämför svensk, fransk och engelsk kändisjournalistik i lågprisveckopress. Detta görs i samarbete med docent Anja Hirdman.

Visa mer