Bakgrund

FD i journalistik, disputerade 2001 på avhandlingen "Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler", ett pionjärarbete som blivit referenslitteratur inom musikvetenskapen. Anställd som lärare och forskare vid JMK sedan 2008. Docent i medie- och kommunikationsvetenskap 2019.

Visa mer

Forskningsinriktning

Makt och maktrelationer är ett centralt tema i Widestedts forskning, som behandlat diskursiva maktrelationer ur såväl historiska som samtida perspektiv, och även i samtida representationer av historien, med allt större fokus på mediala konstruktioner och representationer av allmänheten/mediepubliken. Widestedts studier av de maktrelationer som mediediskurser konstruerar mellan allmänhet och samhälleliga makthavare respektive mellan mediepublik och medieföretag (eller reportrar/fotografer) visar på både kontinuiteter och förändringar i dessa relationer över tid, och framför allt visar de att nyhetsmediernas medvetenhet om sin egen diskursiva makt och samhällsbetydelse inte är ett nutidsfenomen, utan har en historia som går drygt hundra år tillbaka. Studien ”Breaking news from Petrograd, 1917” (2019) visar hur nutid och dåtid, fakta och fiktion, nyheter och historia smälts samman i en attraktivt förpackad journalistisk-propagandistisk hybrid, multimedialt presenterad för en engelskspråkig publik på Twitter av den ryska tv-kanalen RT. Frågan om nyhetsmediers diskursiva makt får här en vinkling mot internationell politik.

Ett andra tema i Widestedts forskning berör genus och intersektionalitet i medieinnehåll och medieföretag. Detta har även kopplats till celebritetsstudier, där Widestedt intresserat sig för mediala representationer av olika kategorier av makthavare: politiker och svenska kungligheter. Hennes forskning om kungligheter har fokuserat på, men är inte begränsad till, historiska sammanhang, och berör maktförhandlingar mellan kungahus och nyhetsmedier, i synnerhet med avseende på frågor om offentlighet och privatsfär, men även på frågor om villkor och former för kommunicerandet av den symboliska makten. Detta är ett sparsamt utforskat mediehistoriskt område. Flera av Widestedts studier inom området pekar på att kungligheter och (nya) medieteknologier ömsesidigt har gynnat varandra, i betydelsen gett varandra popularitet, ända sedan början av 1900-talet. Det senaste århundradets utveckling av relationerna mellan kungligheter och (nyhets-) medier kan rentav betraktas som en medialisering av monarkin.

Visa mer

Pågående forskning

I Widestedts pågående forskning om bevakningen av kungahuset står undersåtarna i tydligare fokus. Hur framträder folket i journalistiken vid stora kungliga familjehändelser av typen bröllop och begravningar? Vilka handlingar och beteenden gillas respektive ogillas i det offentliga rummet? VIlka positioner tilldelas folket i de arrangerade festligheterna? En viktig komponent i den samtida mediebevakningen av kungahuset är det material som hovet distribuerar i olika sociala mediekanaler. Widestedt arbetar med en jämförande kartläggning av de nordiska kungahusens användning av sociala medier som informationskällor riktade direkt till undersåtarna. Studien tar sin utgångspunkt i argumentet att det nya interaktiva medielandskapet, som är centrerat kring sociala medier och användargenererat innehåll, i grunden förändrat förutsättningarna för relationen mellan kungligheter, medier och allmänhet. Instagram, Facebook, YouTube och Twitter erbjuder ökade möjligheter för kungligheter (och andra elitcelebriteter) att styra utflödet av semi-privat information till allmänheten, under förutsättning att man underkastar sig dessa plattformars kommersiella logik, baserad på antalet delningar, likes, views och så vidare.

Visa mer