Jonathan Rozenkrantz

Jonathan Rozenkrantz är doktorand i filmvetenskap på Institutionen för mediestudier. Han har kandidat- och masterexamina i filmvetenskap (Stockholms universitet). Han har varit skribent och redaktör i över ett decennium, med en rad publikationer om film, konst och mediekultur. Våren 2016 tillbringade han som gästforskare på Amsterdam School for Cultural Analysis, Universiteit van Amsterdam.

Jonathans forskningsintressen kretsar kring hur medietekniker och teknologier skapar förutsättningar för estetiska och konceptuella uttryck. Han är särskilt intresserad av analog video som estetisk medieteknologi och mediearkeologisk artefakt, såväl som av de epistemologiska frågor som väcks av mediekombinationer såsom videografisk film, men även sammansättningar av animation och live action i dokumentärfilm.

I maj 2017 deltog Jonathan på Media Archaeology International Graduate Summer School vid Residual Media Depot, Concordia University (Montreal, Canada), där han inledde en handgriplig studie av analog video-TV-spelshybriditet för att utforska spänningen mellan videoinspelning och ludisk interaktivitet.

Jonathans intresse för filmpedagogik har även genererat samarbeten med Södertörns högskola (Estetiska lärprocesser) samt Svenska filminstitutet (Film i skolan), vilket resulterat i antologikapitlet "Alltid redan en aktivitet: åskådarskap och estetiska lärprocesser" i Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser (Huddinge: Södertörns högskola, 2014), samt flera filmhandledningar för lärare.

Jonathans doktorandprojekt Electronic Labyrinths: An Archaeology of Videographic Cinema (2013-2018) spårar skiftande bilder och föreställningar betingade av video som cinematisk komponent från 1950-talet fram till idag.

Aktuella publikationer inkluderar "Analogue Video in the Age of Retrospectacle: Aesthetics, Technology, Subculture" (Alphaville Journal of Film and Screen Media, 2016), som utforskar spåren av analog video i digital mediekultur, samt "Expanded epistemologies: animation meets live action in contemporary Swedish documentary film" (Journal of Scandinavian Cinema, 2016), som studerar dokumentära konfigurationer av animation och live action under digitaliseringens förutsättningar.

Den kommande artikeln "Das Autopticon: Videotherapie und/als Überwachung" (montage AV, kommande 2018) spårar den överlappande uppkomsten av videoövervakning och video som psykiatrisk anordning mellan 1953 och 1970.