Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare

En rad politiska skandaler, men inget "avgörande ögonblick"

Publication

Författare
Ester Pollack

Förlag / Utgivare
Mittuniversitetet DEMICOM

Abstrakt

Skandaler har sedan lång tid tillbaka blivit det nya normala i svensk politik. Typiskt nog blev det mest omdiskuterade ögonblicket i SVTs avslutande partiledardebatt det många uppfattade som en ”pratskandal”. ”Hur uttrycker du dig?” utbröt C-ledaren Annie Lööf då Jimmie Åkesson (SD) påstod att invandrares problem med att få jobb i Sverige har att göra med att de ”inte passar in i Sverige”. SVTs programledare tog i sändningen avstånd från uttalandet som ”grovt generaliserande”. Få politiska kommentatorer tyckte SVTs ingripande var ett klokt beslut av en public service-kanal i en valdebatt. SD-ledaren uppnådde två ting: motstånd mot invandring och invandrare, partiets ideologiska signum, kom högt på dagordningen, och efter SVTs reprimand fick han dra på sig den offerkofta högerpopulister älskar. Episoden illustrerar att politiska skandaler i vår tid uppstår med lätthet, men att de flesta varar kort tid och blir utan större betydelse. Den som sympatiserar med ett bestämt parti lägger visserligen vikt på andra partiers skandaler, men är desto mer förlåtande gentemot sitt eget partis tillkortakommanden. Nära inpå valdagen avslöjade pressen en rad exempel på politikers missbruk av offentliga medel till privata taxiresor och annat, samt några lokala SD-kandidaters hat och hot på olika sajter. Flera politiker valde att avgå eller att stryka sig från vallistor, men det ska mycket till för att den typen av skandalhistorier ska få en större politisk betydelse. Vi överraskas inte längre över att det finns korrupta politiker i flera av partierna, och det är knappt nog en nyhet att det i SDs bakland finns kandidater med öppet rasistiska och nazistiska sympatier. Ett nyckelord i politiken är det Lars Gustafsson karakteriserade som problemformuleringsprivilegiet, som handlar om makten att ta upp vad som ska debatteras och hur problemen ska formuleras. Vilken samhällsberättelse får mest genomslag i opinionen, vilken tolkningsram får dominera?

Visa mer

Nedladdningsbar fil

Detaljer

Om författaren

Ester Pollack

Ester Pollack, fil. dr, är professor i journalistik vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet och ställföreträdande prefekt. Hon har i sin forskning utgått från sociologiska och historiska perspektiv på medier och journalistik.... Läs vidare

Referens

Pollack, E. (2018). Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare: En rad politiska skandaler, men inget "avgörande ögonblick". Sundsvall: Mittuniversitetet DEMICOM.