Trots att Adolf Hitler varit död i ett drygt halvt sekel är det inte helt ovanligt att den svenska dagspressen än idag gör rubriker på hans namn: ”Hittade Hitlers släkting med dna-test”, ”Hitler ville ta Jesus ur julen”, ”Hitler var en mjukis”, ”Hitler rullar in i Moskva”, ”Lever Hitler i Thailand?” är några exempel ur Aftonbladet under slutet av 2009 och början av 2010. En sökning i Mediearkivet på Hitler i svensk tryckt press ger tusentals träffar, betydligt fler än andra ledare under andra världskriget - eller åtskilliga ledare idag, för den delen. De frågor som därför ställs i artikeln är när, var, hur och varför Hitler och nazismen nämns? För att besvara frågorna genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av ett urval svenska dagstidningar, i avsikt att beskriva och karaktärisera Hitlers nyhetsvärde år 2009 och början av år 2010. I vilka sammanhang och på vilket sätt nämns Hitler? Vilken funktion får han i texterna? Vilken bild av Hitler och vilket budskap om sammanhanget där han nämns ges läsaren? Resultaten visar att Hitler (och nazismen) framförallt används som argument i väldigt olika, politiska sammanhang vilkas egentliga koppling till Hitler eller nazismen är mycket vaga. Värdet av Hitler som argument i vissa sammanhang förefaller därmed vara snarare emotionellt än rationellt.