Ester Pollack

Ester Pollack, fil. dr, är professor i journalistik vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet. Hon har i sin forskning utgått från sociologiska och historiska perspektiv på medier och journalistik. Pollack disputerade i 2001 med en avhandling om 1900-talets utveckling av svensk kriminaljournalistik och kriminalpolitik, och har följt upp detta med senare studier om brottsnyheter och om polisens roll som nyhetskälla. Pollack har såväl enskilt som tillsammans med nordiska kollegor publicerat flera antologier och vetenskapliga artiklar om komparativa studier av medierade politiska skandaler i Norden. Hon har också forskat om Moskvaprocesserna i svensk press, om svenska tidningars rapporteringar om Förintelsen under andra världskrigsperioden och om beskrivningen av romerna i svensk press. Senare arbeten har behandlat tankesmedjor och lobbyism i Sverige samt frågor relaterade till journalistikens roll i demokratin. Pollack har under sammanlagt 10 år under olika perioder fungerat som institutionens prefekt respektive st prefekt. Hon har också innehaft olika studierektorsuppdrag, suttit i fakultetsnämnden och haft många andra uppdrag för Stockholms universitet. Hon har varit internationellt engagerad i International Association for Media and Communication Research (IAMCR), där lett en arbetsgrupp, varit ledamot i dess internationella kommitté och bl a också ansvarat för organisationens världskongress år 2008 i Stockholm. Ester Pollack har därutöver varit en röst i offentligheten, tillgängliggjort forskning för en bredare allmänhet och aktivt deltagit i debatter som rört frågor om journalistikens samhällsroller.

Min forskning omfattar fyra olika fält: medier och brott, historiska studier av journalistikens samhällsroller, politisk journalistik och politisk kommunikation samt journalistik som kollektiv nyttighet.

Det första forskningsområdet, medier och brott, representerar min spetskompetens inom journalistikforskningen. Forskningsfrågorna behandlar relationerna mellan brottsjournalistik och kriminalpolitik, samspelet mellan flera av samhällets institutioner som sätter sin prägel såväl symboliskt som konkret på strafflagstiftning och rättssystem. Det andra forskningsområdet, historiska studier av journalistikens samhällsroller, omfattar VR-finansierade studier om den svenska journalistikens rapportering om Sovjetunionens förhållanden under 1930-talet samt studier av svensk journalistik om Förintelsen under andra världskrigsperioden. I båda fallen relateras mediernas berättelser på olika sätt till den historiska kunskap, omorientering och vetenskapliga debatt om skeendena under 1930- och 40-talen som förts under senaste decenniet. Den senaste publikationen är "As the Holocaust ecalated the Swedish press fell silent" i Social Semiotics (2020). Ett tredje forskningsfält är inriktat mot politisk journalistik och politisk kommunikation på a) journalistik och politiska skandaler på hur press och TV förvaltar sin definitionsmakt när politiska ledare skandaliseras genom kampanjpräglade mediedrev med bl.a. antologierna Skandalens Markedsplass. Politikk, Moral og Mediedrev [2009], SCANDALOUS! The Mediated Construction of Political Scandals in Four Nordic Countries [2012] samt en rad artiklar och kapitel i andra böcker, varav de senaste “The New Normal: Scandals as a Standard Feature of Political Life in Nordic Countries" m Allern, S., Kantola, A. & Ørsten, M. i International Journal of Communication *(2018) samt ”New Nordic Noir. Political Scandal as Drama and Media Hunts” med Sigurd Allern i *The Routledge Companion to Media and Scandal (2019) **** b) advocacy think-tanks i Norden med publikation m Sigurd Allern i ett specialnummer i den danska tidskriften Politik (2016) samt "The role of Think Tanks in the Swedish Landscape" i tidskriften Scandinavian Political Studies (2020) c) PR, journalistik, politik och demokrati. Här har jag bl a studerat lobbyism som politisk påtryckarmakt och det framväxande journalistiska samarbetets betydelse för att avslöja korruption inom internationella företag. En publikation här är "Disclosure of Scandinavian telecom companies' corruption in Uzbekistan" i European Journal of Communication (2018). Inom området politisk kommunikation har vi samarbetat i ett nordiskt nätverk av forskare. Jag har också tillsammans med Sigurd Allern diskuterat journalistikens förutsättningen och fortlevnad i exempelvis artikeln “Journalism as a public good: A Scandinavian perspective” i tidskriften Journalism (2017), d) journalistik och metoo-rörelsen. Här har jag skrivit artikeln "Sweden and the #Metoo movement" i Interactions: Studies in Culture and Communication (2019) och tillsammans med Sigurd Allern "When journalists lose their foothold: Swedish and Norwegian verification scandals in #MeToo-movements coverage" i Journalistica (2021).

Vintern 2022 avslutade jag arbetet med en studie av rapportering om våld och extremism i svensk press mellan 1990 och 2019. Resultaten publiceras i en kommande antologi med Amir Rostami och Jerzy Sarnecki som redaktörer. Sommaren 2019 publicerades den bok jag skrivit tillsammans med Sigurd Allern Källkritik! Journalistik i lögnens tid (som vann Studentlitteraturs hederspris för kurslitteratur (2019). I juli 2020 publicerades artikeln The Role of Think Tanks in the Swedish Political Landscape, skriven tillsammans med Sigurd Allern och del i ett nordiskt temanummer om tankesmedjor i Scandinavian Political Science. Mitt arbete med studier av svenska tidningars rapportering om Förintelsen samt Dagens Nyheters rapportering om de tyska koncentrationslägren, ledde till publiceringen av artikeln As the Holocaust escalated, the Swedish press fell silent under våren 2020. Arbetet med studien om Förintelsen och svenska mediers rapportering fortgår. En svensk bearbetad version av den engelska artikeln publicerade som ett kapitel i Mediehistorisk Årsbok 2021 Försiktighet, protest eller anpassning? Judarnas öde i svensk press 1933-1945. Under våren 2020 färdigställde jag också en studie om namnpublicering av gärningspersoner inom brottsjournalistiken för Institutet för mediestudier. Publicering skedde sommaren 2020. Tillsammans med Sigurd Allern har jag avslutat en ny studie om svenska tankesmedjor som ingår i ett nordiskt projekt och publicerats i ett specialnummer av Scandinavian Political Studies. Ytterligare ett annat kapitel om perspektiv inom politisk journalistik i Sverige som del av en jämförande artikel tillsammans med andra nordiska forskare är publicerad (2021) i en nordisk antologi. En artikel om korruptionsskandaler i de nordiska länderna och förhållandet till olika mätningar av korruption, är skriven ( tillsammans med Sigurd Allern) och publicerad i en ny italiensk vetenskaplig tidskrift Etica Publica. Tillsammans med Sigurd Allern har vi bearbetat en tidigare rapport om svängdörrarna mellan lobbyismen och politiken utgiven inom det sk Klassprojektet, Katalys, som nu är publicerad som ett kapitel i boken Klass i Sverige (2021). I februari 2021 publicerade Liber andra upplagan av Handbok i rättspsykologi där jag skrivit ett kapitel "Medierna och brottsjournalistiken". Sigurd Allern och jag har också publicerat ett bokkapitel för Institutet för mediestudier som rör frågorna om framtidens mediestöd, "En Bonnieropera om mediestödet". Med Sigurd Allern som medförfattare har jag skrivit en artikel, "When journalists loose their foothold. Swedish and Norweigian verification scandals in the coverage of the #Metoo- movement" som publicerades i ett specialnummer av Journalistica nr.1 2021.