Källkritik! Journalistik i lögnens tid

Boken första två kapitel diskuterar nyhetsmediernas betydelse som informationskälla och roll som ”historiens kladdbok”. Vi pekar på olika former för marknadstryck som i vår tid tenderar att underminera källkritisk granskning och upplösa gränserna mellan journalistik och reklam. Kapitel 3 handlar om journalistikens normer om sannfärdighet, saklighet och trohet mot verkligheten och den betydelse dessa har för värderingen av nyhetsmedierna som kunskapsproducent och källa. Vi tar upp olika tolkningar av professionsnormen om objektivitet och diskuterar begreppet i relation till berättande journalistik. I kapitel 4 avhandlas källkritikens principer, begrepp och hantverksregler och här bygger vi både på historisk metoddiskussion och aktuell journalistikforskning. Kapitel 5 handlar om propaganda, desinformation och debatten om fake news, speciellt relaterat till olika former för mediemanipulation och desinformation genom sociala medier och andra delar av Internet. I kapitel (5–6) analyseras olika typer av relationer mellan källor och journalister, problem relaterade till användandet av anonymiserade källor, och källskyddets betydelse och begränsning. I kapitel 7 diskuteras, utifrån historiska och aktuella exempel, förekomsten av plagiat, fabrikation och bristande källkritik i medier som bekänner sig till den journalistiska institutionens etiska och källkritiska normer. Kapitel 8 ägnas åt medier, brott och källkritik, bla problem som felaktig identifiering, falska vittnesförklaringar, falska erkännanden och tolkningsproblem i brottsstatistiken, följt av en fallstudie (kapitel 9) av den roll svensk och norsk press hade i olika faser av historien om ”seriemördaren” Thomas Quick. Kapitel 10 handlar om den betydelse inramning (framing) har i journalistiken och den relevans tolkningsramar har för källanvändning och källkritik. Faktabaserade nyheter kan sättas in i olika sammanhang, reportern måste välja perspektiv och genom det avgöra vilka delar av en nyhet som ska lyftas fram. Dessa val påverkar urvalet av källor och hur nyheten tolkas. I ett avslutande kapitel tar vi upp faktagranskningens utmaningar i vår samtid och formulerar några slutsatser om journalistik och källkritik.

I den här boken diskuteras källkritikens villkor, principer och betydelse i en tid där desinformation och lögn sprids minst lika snabbt som sanna påståenden. Den digitala revolutionen har under några decennier gjort att tillgången på informationskällor har ökat dramatiskt. Samtidigt har det inneburit mångdubblade möjligheter för felinformation och desinformation, för falska nyheter och för spridning av myter och propaganda. Gränslinjen mellan sanning och lögn har blivit svårare att dra. Utvecklingen är en utmaning för journalistikens informationskvalitet och nyhetsmediernas roll som informationskälla, granskare och forum för samhällsdebatt. Boken, som består av 11 kapitel, är ett normativt grundat arbete där utgångspunkten är kravet om sannfärdighet och verklighetsförankring i nyhetsmediernas rapportering. Källkritikens begrepp och praxis diskuteras först och främst i förhållande till journalistikens utmaningar, men de generella problemställningarna är också relevanta för andra ämnesområden där kunskap är beroende av trovärdiga källor och kvalitetsgranskat källmaterial. Eftersom medier av olika slag är centrala för kommunikation och kunskapsförmedling i vår samtid, är källkritisk medvetenhet av generell betydelse för alla samhällsmedborgare. Boken är ett bidrag till en mer kvalificerad diskussion på området.